Igår var en jobbig dag. Begravning. Världens finaste Farmor begravdes och vi tog ett sista farväl. Jag började storgråta redan när kyrkklockorna började slå. 150 olika tankar i huvudet samtidigt och jag visste inte hur jag skulle klara av det tillslut. Så fort Daniel tog mig i handen blev det värre. Likadant när jag lyfte blicken och fick ögonkontakt med mamma direkt. Jag vet att jag har ett otroligt stort bagage men att jag skulle reagera så visste jag inte innan... Idag har jag lite migrän men jag skall försöka fånga dagen ändå. Vi tänkte åka på en liten road tripp någonstans. Antingen söderut eller norr, vad det blir får vi se.