18 september 2007
Ett datum som etsat sig fast i huvudet. 3 år sedan idag. Känns som igår men ändå som om i en annan livstid. Som att det aldrig hänt. Men det har hänt och jag blir påmind om det varje dag när jag ställer mig framför spegeln eller när okända kommer fram och frågar vad som hänt. När jag tar mina dagliga mediciner, alla sjukhusbesök. När folk frågar hur jag mår och när jag är orkeslös.
Men jag fick en andra chans i livet och jag försöker ta vara på det. Jag är glad att jag lever.

Kanske jag har haft min del av oturen nu, man kan ju iallafall hoppas. Andra får det på andra plan och andra åldrar i livet.